Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boyes dikt ”I rörelse” ingick i ett nummer av den svenska tidskriften Clarté år 1927. Clarté var en socialistisk organisation som uppstod i Frankrike strax efter första världskriget och rätt så fort bildades egna sektioner i olika länder – i Sverige grundades en första Clartésektion i början av 1920-talet och Karin Boye hörde till dem som rätt så tidigt kom med i rörelsen och inom kort blev hon en central aktör inom rörelsen och dess Uppsalasektion.

Dikten ”I rörelse” har också kallats för ”Clartés kampsång” men med åren har dikten kommit att lösgöras från sitt ursprungliga socialistiska sammanhang, skriver Johan Svedjedal i sin nyutkomna bok om den svenska kulturtidskriften och bokförlaget Spektrum som strävade efter att spela en aktiv roll och göra skillnad i 1930-talets svenska kulturliv. Boken heter Spektrum – den svenska drömmen 1931-1935.

De första planerna på en ny tidskrift kan man hitta i ett brev som Karin Boye skrev till den finlandssvenska författarkollegan Kerstin Söderholm i slutet av år 1930 – ett brev där Karin Boye ondgör sig över den usla kulturbevakningen och litteraturkritiken i Sverige. I brevet ger Boye också ett uttryck för att vilja komma ikapp grannarna i Finland där modernismen kommit en längre bit på väg. Den finlandssvenska modernismen hade ju haft ett eget språkrör i såväl tidskriften Ultra som utkom med sju nummer hösten 1922 och tidskriften Quosego som utkom med fyra nummer under åren 1928-1929:

”Ni måste för resten vara genomgående klokare i litterära frågor än vi. Här hemma är det så man kan bli sjuk. Här ligger en tjock dimma av bornerad överlägsenhet över pressens recensioner, och dagspressen är tongivande för alla kulturella frågor, dagspressen, där kritikerna skriver sitt lilla dagliga pensum, en spalt om vad N.N., doktor i litteraturhistoria, kan komma på för kvicka vändningar och lustiga infall, eller lyriskt sköna ramsor, när han händelsevis har läst sin litteraturbok för dagen.”

Med andra ord var inte tidskriften Clarté längre ett tillräckligt attraktivt forum för Karin Boye och en handfull uppsalaradikaler som så småningom skulle komma att utgöra kretsen kring Spektrum. En av anledningarna till att man ville satsa på en egen tidskrift var att Clarté gav allt mindre utrymme åt kulturartiklar eftersom man ville ägna mer kraft åt att bekämpa nazismen och dessutom fanns det ett allmänt missnöje med hur litteratur behandlades i andra tidskrifter och tidningar – Spektrum skulle vara en ”modern” tidskrift, med allt var begreppet modernitet sedan kan innefatta som drömmen om den nya människan och drömmen om ett nytt samhälle som skulle vara rättvist, rationellt och öppet för omvärlden.

Första numret av tidskiften Spektrum kom ut i oktober år 1931 och det tolfte och sista numret såg dagens ljus år 1935. Men trots att tidskriften blev kortlivad har den kommit att sätta varaktiga spår i den svenska litteraturhistorien – det var i Spektrum som den okände Gunnar Ekelöf debuterade som poet, det var i Spektrum som T S Eliot presenterades för första gången för en svensk publik med en översättning av långdikten ”The Waste Land” (i översättning av Karin Boye och Erik Mesterton) och det var i Spektrum som man introducerade surrealismen. I övrigt var Spektrum en spejare mot framtiden, skriver Johan Svedjedal, man var nyfiken på det kommande, angelägen om att se en bättre värld födas trots att man levde mitt i en värld av katastrofer med Kreugerkraschen och nazisternas maktövertagande i Tyskland. Enligt Svedjedal var det just spänningen mellan samtiden och framtiden som gav tidskriften dess energi.

Johan Svedjedal drar paralleller till andra samtida europeiska grupperingar som den informella Bloomsburygruppen i England och den mer akademiskt orienterade socialforskningsgruppen Frankfurtskolan i Tyskland – samtliga strävade de efter modernitet, de ville kombinera marxism och psykoanalys för att reformera samhället och de drömde om nya sätt att leva på och en ny sorts konst.

Och kretsen kring tidskriften och förlaget Spektrum hör till de mest mytomspunna i den svenska 1900-talslitteraturhistorien och det har viskats högt och lågt om rivaliteter och konflikter i såväl konst som i kärlek – faktum var att många personer med anknytning till Spektrum bodde tillsammans i kollektiv i centrala Stockholm och det inträffade en rad förälskelser och kärleksaffärer inom gruppen.

En av grundtankarna inom den strakt förespråkade psykologiska frigörelsen i början av 1930-talet var en ny sexuell frihet – några av medlemmarna i gruppen var bisexuella eller homosexuella och på grund av detta inträffade också en del oväntade triangeldramer. Bland annat fick Gunnar Ekelöf uppleva att hans första hustru Gunnel Bergström övergav honom för att leva tillsammans med Karin Boye och fästmön Irma Ahlström lämnade honom för Eyvind Johnson.

Tidskriften och förlaget Spektrums kortlivade historia med ett dussintal tidskriftsnummer och knappt tjugotal böcker kantas av skandaler och succéer, högtflygande idéer och ekonomiska risktagningar, inre stridigheter och manbortfall – men Johan Svedjedal konstaterar att trots att Spektrum gick under i ekonomiskt kaos kom den svenska dröm som man varit med om att formulera att segra under de kommande decennierna, nämligen drömmen om ett modernt, funktionellt, vänsterinriktat och internationalistiskt samhälle.